"Poeten Dylan Thomas skrev i en dikt till sin döende far om att han skulle gå till attack mot det falnande ljuset, stå emot den goda natten: ”do not go gentle into that good night. Rage, rage, against the dying of the light”. Dessa två rader genomsyrar Linn Ullmanns nya roman Nåd.
Johan Sletten, före detta kulturjournalist med en halvdan karriär bakom sig, har fått besked om att han ska dö i cancer. Han ber sin fru Mai, som är läkare, att hjälpa honom in i döden när han själv vill. Han är livrädd för att dö nedsolkad och bortom all kontakt som hans egen far en gång gjorde.
”Mitt liv har aldrig varit någon uppvisning i värdighet”, säger han, fast besluten att åtminstone lämna det på ett värdigt sätt. Hon vägrar till att börja med, men ger till slut efter. Men Johan blir alltmer osäker och rädd, och hans ångest ökar när han ser att Mai trots allt känner en viss lättnad vid tanken på att hjälpa honom. Johans ojämna kamp för livet blir en lika ojämn kamp mot döden."
Jag hade rätt höga förväntningar på Linn Ullmans bok "Nåd". Ända sedan gymnasiet har frågan om dödshjälp intresserat mig. Dock blev jag tyvärr lite besviken på den här berättelsen.
Utifrån baksidestexten hade jag förväntat mig att det skulle bli en konflikt mellan karaktärerna kring det här med dödshjälp, men det uteblev. Linn Ullman gör ett bra försök, fast jag tycker inte att hon lyckas gå särskilt djupt i det här ämnet. Jag upplevde det som att hon mest skrapade lite på ytan. Jag hade gärna sett en fördjupning i ämnet.
I övrigt var det en välskriven berättelse.
Betyg: 3/5
Det här exemplaret har jag fått.