Det här bokomdömet publicerades på min vardagsblogg den 8 september 2015.
Uppläsare: Helena von Zweigbergk
"Kartongerna står färdigpackade. Skilsmässohandlingarna underskrivna. Det har gått tre år sedan Annas och Mats äktenskapskris briserade under en semestervecka på Sicilien. Trots alla försök att lappa ihop äktenskapet har de inte lyckats, inte ens för barnens skull. Nu lämnar de varandra.
Under sex månader får vi följa de första stapplande stegen i deras nya, parallella liv. Hur gör man när man vill ha kärlek och inte orkar vänta längre? Hur gör man när man börjar om på nytt? Anna och Mats bor inte här längre handlar om två människor som tar språnget ut mot något nytt och okänt - men också hoppfullt och livsavgörande."
Även i den här boken lyckas Helena von Zweigbergk förmedla en mängd känslor; bitterhet, sorg, svartsjuka, glädje m.m. Det är med dessa känslor som hon lyckas hålla kvar mig, även om berättelsen emellanåt börjar kännas lite för mörk. På ett bra sätt lyckas hon måla upp det svåra med känslor och relationer. Samtidigt berör Zweigbergk det svåra i att vara förälder och framförallt under en skilsmässa. Författaren lyckas göra den här boken till något mer än vad den "i fel händer" hade kunnat bli. Bra gjort!
Jag ogillar Mats lika mycket som i förra boken och jag känner lika mycket med Anna. Det är svårt att förklara, men jag känner någon form av samhörighet med Anna - trots att vi är väldigt olika.
"Anna och Mats bor inte här längre" är till ytan en stillsam berättelse om de sex första månaderna efter inlämnad ansökan om skilsmässa. Det förekommer inga fysiska våldsamheter, men däremot en mängd psykiska. Trots att det här är en fortsättning, kan den ändå läsas fristående.
Betyg: 3/5