Det här bokomdömet publicerades på min vardagsblogg den 19 september 2013.
" "Hemsöborna" (1887) är berättelsen om den finurlige Carlsson som erövrar madam Flods hjärta och nästan vinner gården, och en av August Strindbergs mest lästa böcker. Den är på en gång ett psykologiskt mästerstycke och en mirakulöst frisk skildring av livet i Stockholms skärgård. Men framför allt är den skriven med en berättarglädje som får prosan att dansa fram."
"Hemsöborna" var definitivt ingen bok för mig. Kanske beror det på att jag är en smula trögfattad, men emellanåt förstod jag inte vad de sade, vilket berodde på dialekten. Många andra som har läst boken tycker att personbeskrivningarna etc. är bra. Själv tyckte jag inte att jag kom tillräckligt in under skinnet på karaktärerna, om du förstår vad jag menar. Maktspelet och intrigerna hade kunnat utvecklas ännu mer enligt mig. Nu kändes det som att berättelsen slutade tvärt. Som om Strindberg hastade igenom slutet för att få det överstökat.
Uppenbarligen måste jag ha missat något, eftersom det är så pass många som gillar boken. Men något för mig var det inte.
Betyg: 2/5