Det här bokomdömet publicerades på min vardagsblogg den 26 september 2013.
"Det är tre veckor före valet. Partiallianserna och deras lobbyister utnyttjar media för att till fullo smutskasta varandra. När dessutom rättshaveristerna i "Rättvisa för Sverige" tar till våld är kaoset ett faktum.
Den unga socialdemokratiska justitieministern Catarina hamnar i ett svårt dilemma när justitieutskottets medlemmar tas som gisslan i riksdagen. Det är ett gäng rättshaverister, "Rättvisa för Sverige", som kräver att 12 fångar omedelbart ska släppas, annars kommer gisslan att skjutas. Catarina måste ta ett snabbt beslut, och det måste vara det rätta. Det är bara några veckor före valet och mycket står på spel. Mer tur än skicklighet räddar Catarina ur dilemmat. Hon får en gigantisk medial framgång som gör att högeralliansens Sifosiffror skjuter i höjden. Genast måste de röd-gröna hitta ett smart motdrag. Till sin hjälp har de lobbyisterna i hemliga "Valallians 2.0" som inte drar sig för att ta till okonventionella metoder. Minst sagt.
Kidnapparna häktas, men ingen av dem yppar någonting om deras fortsatta planer. För det finns en plan. De tänker inte ge sig. Den här gången ska de ansvariga få sitt straff. Den ena efter den andra. Susanne, som vi känner igen från de tidigare böckerna, är ansvarig för polisutredningen. Och Mattias företräder en av de häktade kidnapparna. De båda kan inte utbyta information om det som rör jobbet, men de träffas ofta. De har en het men hemlig kärleksrelation, och Susanne går och väntar på att Mattias äntligen ska bestämma sig för skilsmässa. Han och Lotta går i familjerådgivning, men äktenskapet har nu helt gått i stå.
Gerd, som är ordförande i justitieutskottet, är skakad efter kidnappningen och börjar bli rejält trött på politiken, media och det cyniska spelet för att nå partiframgångar. Av en händelse har hon uppmärksammat en motsägelsefull uppgift från justitieministerns statssekreterare. Sitter hon inne med information som kan vara avgörande för att lösa den alltmer våldsamma situationen? Och vem ska hon ge den till?"
Den unga socialdemokratiska justitieministern Catarina hamnar i ett svårt dilemma när justitieutskottets medlemmar tas som gisslan i riksdagen. Det är ett gäng rättshaverister, "Rättvisa för Sverige", som kräver att 12 fångar omedelbart ska släppas, annars kommer gisslan att skjutas. Catarina måste ta ett snabbt beslut, och det måste vara det rätta. Det är bara några veckor före valet och mycket står på spel. Mer tur än skicklighet räddar Catarina ur dilemmat. Hon får en gigantisk medial framgång som gör att högeralliansens Sifosiffror skjuter i höjden. Genast måste de röd-gröna hitta ett smart motdrag. Till sin hjälp har de lobbyisterna i hemliga "Valallians 2.0" som inte drar sig för att ta till okonventionella metoder. Minst sagt.
Kidnapparna häktas, men ingen av dem yppar någonting om deras fortsatta planer. För det finns en plan. De tänker inte ge sig. Den här gången ska de ansvariga få sitt straff. Den ena efter den andra. Susanne, som vi känner igen från de tidigare böckerna, är ansvarig för polisutredningen. Och Mattias företräder en av de häktade kidnapparna. De båda kan inte utbyta information om det som rör jobbet, men de träffas ofta. De har en het men hemlig kärleksrelation, och Susanne går och väntar på att Mattias äntligen ska bestämma sig för skilsmässa. Han och Lotta går i familjerådgivning, men äktenskapet har nu helt gått i stå.
Gerd, som är ordförande i justitieutskottet, är skakad efter kidnappningen och börjar bli rejält trött på politiken, media och det cyniska spelet för att nå partiframgångar. Av en händelse har hon uppmärksammat en motsägelsefull uppgift från justitieministerns statssekreterare. Sitter hon inne med information som kan vara avgörande för att lösa den alltmer våldsamma situationen? Och vem ska hon ge den till?"
Några riksdagsledamöter tas som gisslan i riksdagshuset - en händelse som blir inledningen till något som kommer att skaka om Sverige ordentligt.
Precis som de andra böckerna - "Rymmaren" och "Idealisten" - tyckte jag inte att spänningen var särskilt stor i "Lobbyisten". Visst var det intressant att få veta vem ledaren för Rättvisa utan gränser var (och gissa om jag blev förvånad när jag fick veta det!), men inte till den grad att jag inte kunde lägga boken ifrån mig. Däremot är Thomas Bodströms böcker väldigt intressanta som samhällskritik. Med erfarenheter som advokat och förre detta justitieminister vet han vad han pratar om. Fast om allt nödvändigtvis är sant, är en annan femma.
Vad jag reagerade på i den här boken är vad de inom politiken är beredda att göra för att deras parti ska nå framgångar. Det skulle inte förvåna mig om det verkligen går så smutsigt och fult till. Nu när jag själv arbetar på byrå, känner jag igen Bodströms beskrivning av advokater och advokatbyråer.
En liten detalj störde mig dock. Ett av offren som blev mördade ändrade ålder hela tiden. Först var det en äldre kvinna, sedan en yngre med småbarn, återigen äldre osv. Fast med tanke på upplösningen och mördarens motiv, drar jag slutsatsen att det var en äldre kvinna. Tur att det var det enda "fel" (bortsett från en liten omkastning) som jag hittade.
Visst är det kul att Bodström låter karaktärerna driva med honom själv, men efter tre böcker börjar jag känna mig mätt på det. Som tur är gör han det bara några få gånger i varje bok.
Betyg: 3/5